cecilia arvidsson

med ena foten utanför

The nightmare bus

Den vietnamesiska chauffören säger på halvknakig engelska att det bara är en timme kvar. Skönt så in i helvete. Ja, jag förtjänar att svära.

Vi har åkt samma buss i över 24 h från Laos till Vietnam. The nightmare bus som den kallas av backpackers. Hur illa kan det vara? Tänkte vi. Well.. Jag har haft den värsta bussresan i mitt liv, för 3 h efter hjulen börjat rulla börjar jag spy. I en gul påse det är meningen att vi ska ha våra skor i. Jag har alltså blivit åksjuk för första gången i mitt vuxna “ihågkommande” liv, på en resa som ska pågå i över ett dygn. So much fun 🙌🏼

Vägarna är i princip bara skarpa svängar åt varannat håll. Det går inte ens att beskriva hur dom ser ut. En ny skarp Kurva börjar i princip innan den andra ens tagit slut. Om det nu låter logiskt.

Jag har alltså suttit på bussen som är full av andra personer, och spytt i påsar som Lovis fick ta med sig ut och kasta när det var kisspaus. Magen blev snabbt tom (då dom aldrig stannar så man får äta något) vilket betyder att det mest blev galla. Så himla härligt.

Spyan slutade tack och lov någon gång mitt i natten, efter att jag lyckats sova någon timme. På 27 h har jag ätit 6 skedar ris och druckit en Cola.
Känner hur käkbenen börjar titta fram. Ge mig mat ❤️❤️❤️

Uppdatering: vi blev avsläppta innan busstationen pga att våra chaufförer hade smugglat knark från Laos som dom behövde lasta ut…. Only in asia.

Men nu har vi hittat ett partyhostel och ska trycka i oss lite KFC. Efter 32 h med bara några skedar ris i magen. Can’t wait.

Puss, C

Advertisements

Laos baby, Laos

På min födelsedag vaknade jag av härlig skönsång av Matilda och Lovis. På balkongen hade dom dukat upp med mackor, banan&nutella crepes samt smoothies. Helt fantastiskt.

Tyvärr mådde jag själv långt ifrån fantastiskt. Partykvällen innan hade satt djupa spår. Mådde så obeskrivligt dåligt. Men må dåligt har man inte tid med på sin födelsedag. Definitivt inte när man ska åka badringar i floden och dricka litervis med öl på barerna vid land.

Min första shot av Lao whiskey tog jag med spyan i halsen klockan 12 på dagen. Och efter det gick det fint. Vi spelade beerpong i några timmar och satte oss sedan och gled iväg i badringar längs floden. Stannade till på ett par barer längs vattnet där dom håvade in oss med rep. Jag tappade mina solglasögon och puttade iväg min badring ut i floden igen innan jag ens hann stiga i land.

Laos är verkligen helt fantastiskt vackert. Nog ett av de vackraste landen jag varit i, speciellt med tanke på att det inte finns några kritvita ständer med klarblåa hav att bada i. Naturen är heeeelt amazing och människorna är så himla fina. Inte alls påstridiga och lurandes som dom kan vara i Thailand och Kambodja. Utan uppriktiga och genuint snälla.

Efter Vang Vieng åkte vi minivan till Luang Prabang och såg solnedgången på en båt över Mekong floden. Hej livets liv. Så obeskrivligt vackert.

Dagen efter åkte vi ut till vattenfallen, och som rätt erfaren vattenfallsåskådare måste jag även här tillägga att det är dom finaste vattenfallen jag sett. Bilderna nedan får tala för sig själv.
Nästa stopp blir Hanoi, Vietnam.

imageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimage