cecilia arvidsson

med ena foten utanför

Month: January, 2016

The nightmare bus

Den vietnamesiska chauffören säger på halvknakig engelska att det bara är en timme kvar. Skönt så in i helvete. Ja, jag förtjänar att svära.

Vi har åkt samma buss i över 24 h från Laos till Vietnam. The nightmare bus som den kallas av backpackers. Hur illa kan det vara? Tänkte vi. Well.. Jag har haft den värsta bussresan i mitt liv, för 3 h efter hjulen börjat rulla börjar jag spy. I en gul påse det är meningen att vi ska ha våra skor i. Jag har alltså blivit åksjuk för första gången i mitt vuxna “ihågkommande” liv, på en resa som ska pågå i över ett dygn. So much fun 🙌🏼

Vägarna är i princip bara skarpa svängar åt varannat håll. Det går inte ens att beskriva hur dom ser ut. En ny skarp Kurva börjar i princip innan den andra ens tagit slut. Om det nu låter logiskt.

Jag har alltså suttit på bussen som är full av andra personer, och spytt i påsar som Lovis fick ta med sig ut och kasta när det var kisspaus. Magen blev snabbt tom (då dom aldrig stannar så man får äta något) vilket betyder att det mest blev galla. Så himla härligt.

Spyan slutade tack och lov någon gång mitt i natten, efter att jag lyckats sova någon timme. På 27 h har jag ätit 6 skedar ris och druckit en Cola.
Känner hur käkbenen börjar titta fram. Ge mig mat ❤️❤️❤️

Uppdatering: vi blev avsläppta innan busstationen pga att våra chaufförer hade smugglat knark från Laos som dom behövde lasta ut…. Only in asia.

Men nu har vi hittat ett partyhostel och ska trycka i oss lite KFC. Efter 32 h med bara några skedar ris i magen. Can’t wait.

Puss, C

Advertisements

Laos baby, Laos

På min födelsedag vaknade jag av härlig skönsång av Matilda och Lovis. På balkongen hade dom dukat upp med mackor, banan&nutella crepes samt smoothies. Helt fantastiskt.

Tyvärr mådde jag själv långt ifrån fantastiskt. Partykvällen innan hade satt djupa spår. Mådde så obeskrivligt dåligt. Men må dåligt har man inte tid med på sin födelsedag. Definitivt inte när man ska åka badringar i floden och dricka litervis med öl på barerna vid land.

Min första shot av Lao whiskey tog jag med spyan i halsen klockan 12 på dagen. Och efter det gick det fint. Vi spelade beerpong i några timmar och satte oss sedan och gled iväg i badringar längs floden. Stannade till på ett par barer längs vattnet där dom håvade in oss med rep. Jag tappade mina solglasögon och puttade iväg min badring ut i floden igen innan jag ens hann stiga i land.

Laos är verkligen helt fantastiskt vackert. Nog ett av de vackraste landen jag varit i, speciellt med tanke på att det inte finns några kritvita ständer med klarblåa hav att bada i. Naturen är heeeelt amazing och människorna är så himla fina. Inte alls påstridiga och lurandes som dom kan vara i Thailand och Kambodja. Utan uppriktiga och genuint snälla.

Efter Vang Vieng åkte vi minivan till Luang Prabang och såg solnedgången på en båt över Mekong floden. Hej livets liv. Så obeskrivligt vackert.

Dagen efter åkte vi ut till vattenfallen, och som rätt erfaren vattenfallsåskådare måste jag även här tillägga att det är dom finaste vattenfallen jag sett. Bilderna nedan får tala för sig själv.
Nästa stopp blir Hanoi, Vietnam.

imageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimage

I’m back

 

Klockan är 4 på morgonen. Jag har suttit på en rätt fräsch tvåvåningsbuss (man vet aldrig vad man ska vänta sig här) i snart 12 timmar. Jag har inte lyckats sova en enda blund, trots fantastiska säten man faktiskt både kan fälla bak samt upp för benen. Dom ser lite ut som sånna där förstaklass-stolar i ett inrikes b-flyg, inte för att jag någonsin suttit på ett, men lika ser dom ut i alla fall.

Förstår inte alls vad för tidsrytm vi hamnat i. Första dagen i Thailand, efter en i princip sömnlös flygresa på 15 h, sov vi på hotellet i 6 timmar. Vi klev alltså upp 7 på kvällen, duschade i klorvatten & drog ut på partey. Standard första natten i Bangkok. Blev en del changs, dans på nattklubb, åt skorpioner, hjälpte en alldeles för full tjej hem till hennes hostel och försökte ha deeptalk med en prostituerad kvinna.. Kom hem halv 9 på morgonen och sov till 5 på eftermiddagen (!!!!), så fick inte se något dagsljus den dagen heller. I morse vaknade vi dock utan alarm klockan 8 på morgonen, men har trots detta inte sovit en blund på hela bussresan. Vi ska för övrigt till Laos. Kanske kan vara intressant att veta med tanke på hur mycket jag skrivit om den här bussresan.

Vi har dessutom hunnit med fotmassage och 1 timmes spa för ansiktet. Lyx behöver alla från och till. Älskar fan Bangkok. Kan inte riktigt förklara varför, och är nog ganska ensam i min åsikt. Det är liksom en rätt skitig storstad och Khao San road är det ultimata turiststället (inräknat med massvis av backpackers såklart) där allt är dubbelt så dyrt som i resterande Bangkok. Eller bara två gator åt vänster. Men för mig är nog Bangkok förknippat med pirret i magen innan man kommer till en ny plats. Man är alltid på väg nånstans och från nånstans när man är i Bangkok. Många börjar och avslutar sin resa där. Hälften är lika bleka som vi (och vissa blekare som tur är) och andra hälften är gyllenbruna med håliga kläder och solblekt hår.
Sen är det så kaos också, vilket jag gillar. Då vet jag att jag är här. Welcome to asia.

Puss, C