Soluppgångar och undergångar

by ceciliaarvidssons

Nu har vi överlevt 4 dagar i Byron bay. Vi har spenderat flera dagar på stranden, svettandes och nersandade. Helt sjukt hur man lyckas ha sand precis överallt på sin kropp när man gjort allt för att förhindra det.

Första kvällen blev det sömn efter bussresan, men under andra kvällen var det grillfest. Middag för 30 kr (smakade som middag för 15 kr) och fria sangria för 30 kr (betydligt mer värt). Vi gick sedan på en klubb där dem verkade ha svensk-maraton gällande musiken. Konstigt av mig som trodde att jag skulle slippa dunkadunka musiken från Cuprum på andra sidan jorden 😉

Nåväl, kul var det ändå! I går morse klev vi upp 4.30 för en timmes vandring till Australiens östligaste kust. Våran receptionist sa dock att detta skulle ta 20 minuter (hon kanske menade med bil eller för idioter som springer upp..) så vi fick älga typ hela biten. I uppförsbacke. Utan frukost i magen. Men, vi kom fram i tid! Svettiga och hungriga, men när solen väl gick upp var det värt det. Fyren uppe på toppen är nämligen den första punkten solens strålar når när den går upp i Australien. Oerhört vackert verkligen.

Efter några timmars sömn, lite affärstittande och mat blev det utgångsdags igen. Hittade en svensk som vi festade med, vilket faktiskt är mer sällsynt än man tror här. Kvällen var kul, och idag har jag mått som jag förtjänat.

Vi har legat på stranden och plågat oss själva i värmen. Efter några timmar gav vi upp och fortsatte dagen läsandes eller sovandes.
Tur var det för efter några timmar kom det sjukaste ovädret jag sett och hört i hela mitt liv. Det haglade isklumpar stora som pingisbollar, vattnet rann, palmerna förstördes och man var tvungen att hålla för öronen. Det var helt sjukt. Kändes nästan som att man var hemma i Sverige. Fast där har vi i alla fall inte isklumpar som krossar ens huvud. Vi lagade mat i mörker, och strömmen har fortfarande inte kommit tillbaka. Wihoooo.

Och vi som mobbat Lovis för hennes pannlampa… Den kom till användning ändå!

Puss,C