cecilia arvidsson

med ena foten utanför

Month: October, 2013

Som en zombie

20131031-214657.jpg

20131031-214708.jpg

Andra dagen i Australien. Dygnsrytmen är lite konstig. Nu är klockan kvart i 10 på kvällen här, medan ni hemma i Sverige har lunch. Vi råkade somna efter lunchen igår, vilket gjorde att vi vaknade två på natten. Hehe. Efter några timmars vakenhet och ca 1 timmes mer sömn klev vi upp klockan 6.

Efter frukost åkte vi på lite sightseeing, och hamnade på ett zoo. Fick klappa kängurus, springa från emuer, kolla på krokodiler (som jag trodde var fake för att dom var så stilla), se en koala och sin unge samt en massa andra konstiga djur inklusive massor av spindlar och reptiler. Very cool yes.

Får även träna på engelskan, och förstod inte att vi blev bjudna på ölen på vår lunch. Hehe. Våra bagage kom i alla fall, vilket var en himla lättnad. I morgon funderar vi på att ta en dag på stranden för att försöka få vår hud att smälta in med den resterande befolkningen. Vi är fortfarande rätt jetlaggade, så vi har inte planerat så lång ännu. Vi tar var dag som den kommer.

Får se hur länge vi stannar här, men snart ska vi nog röra oss tillbaka till Sydney. Måste ju se operahuset, manly samt bondi-beach och lite annat smått och gott.

Är fortfarande lite av en zombie så allt känns himla overkligt.
Nu blir det häng innan sovdags.
Puss/C

Advertisements

Hello australia

Godmorgon! Klockan är nu kvart över 9 på morgonen i Australien och vi är framme.

Igår när vi skulle hämta vårt bagage så fick vi veta att det inte skulle komma några fler väskor. Så både min och Lovis ryggsäck var kvar i London (tror vi). Vi visste inte om vi skulle skratta eller gråta. Fast vi skrattade mest eftersom att vi förstod att något skulle gå åt helvete. Vi var bara glada att vi slapp bli förhörda och faktiskt var framme. Blev faktiskt lite besviken på Australiens flygplats… Var ju asenkelt att komma ut ur landet.. Hade typ kunnat haft med mig knark.

Rickard, Malins pappas kusin, hämtade oss på flygplatsen och då åkte vi till deras hem i Cobacobana. Vi tog en promenad på stranden, hälsade på deras små söta pugs och tog ett litet dopp i havet. Naturen är helt underbar och idag blir det “bara” 23 grader varmt. Dåligt väder enligt dem. Well i can live with it.

Vi råkade dock ta en tupplur efter gårdagens strandtur, vilket slutade med att vi sov till 2 inatt för att sedan vakna. Pigga. Ska bli intressant att se när vi blir av med jetlagen.

Har nu varit vaken sen 6 på morgonen, men nu börjar solen bli varmare så vi drar nog på stranden och försöker sola bort blekheten. Är farligt lik en albino.

Puss,C

Kung fu fighting

Nu är vi äntligen framme i Hong Kong.
Att flyga runt är himla kul.
När jag klev på flyget till London börjar piloten som tagit min biljett att sjunga “Cecilia, you’re breaking My heart, you’re shaking My confidence daily” och tyckte att han var himla rolig. Kände för att dra en comeback och fråga vad han själv hette, och hoppas på att hans namn fanns i någon låt. Kände dock att jag inte vågade ta den risken.

När vi kom fram i London möttes vi av en kille som följde oss till en buss, det var tydligen så att vi hade väldigt bråttom. Vi fick ett speciellt papper som skulle göra att dom skyndade sig i säkerhetskontrollen. Självklart så fastnade både Lovis och Malin där för att dom smugglade knark, skämt åsido. De blev visiterade och vi tappade bort resten av Entouraget. Vi insåg att det bara var 10 min tills vårt flyg skulle lyfta så vi kutade. Och kutade. Och kutade.

Svettiga och äckliga klev vi in på flyget där vi inte fick sitta tillsammans. 11 timmar gick relativt snabbt då jag lyckades sova på bordet efter många kroppsvridningar. Vaknade med blåmärken på huvudet av stolen.

Väl framme i hong kong var det jag som fastnade i säkerhetskontrollen. (fick dessutom min hjärna(?) scannad när vi klev av. vill inte ens veta varför). Personalen kollade igenom min väska och gick sedan iväg med den. fick panik i en millisekund innan jag förstod att hon skulle låta den gå igenom igen. Sedan var det återigen min tur att stå för det mest osmartaste failet. Jag lämnade min telefon på toaletten, och självklart var den borta när jag gick dit igen. Fick panik. Men kineserna är inga snattare så 10 minuter senare fick jag tillbaka den av gatepersonalen. Pjuh…

Hoppas innerligt på att inte råka ut för några missöden på vårt sista flyg. Men med våran tur och utseende efter 20 timmar på resande fot, fastnar vi säkert i tullen. Man kanske till och med blir tv-kändis. Well, let’s hope att det inte inträffar.

Puss,C

På Arlanda

Efter en fin, varm och mysig helg i Stockholm ska vi snart kliva på flyget till London. Vi har druckit vin, pratat och pratat, fikat och kollat på skräckfilm. Fast jag och Malin var tvungen att övertyga de resterande 3. Alla adjön är tagna, väskan är packad och biljetterna är tryggt förvarade. Fjärilarna i magen verkar vara här för att stanna och nu väntar en 30 timmars lång resa på oss.
Vi har bunkrat upp med tv-serier, kortspel och böcker. Och vi har turen att få 5 måltider under resan så Cissi är nöjd.

Trots bränder och orkaner verkar allt lösa sig, och man kan ju bara hoppas att turen sitter i.

Let’s go.
Puss/C

Home Sweet Home

Ligger i min stora underbara säng med fönstret öppet. Suger åt mig dem sista minusgraderna från Järpen. 
Skulle förvåna mig om jag saknade kylan, men när jag sitter och svettas på en varm strand kanske jag gör det ändå.
Har haft en supermysig kväll med familjen. Finmiddag of my choice med älgkött, potatismostoppar, pappas underbara svampsås och Maggis supergoda kladdkaka till efterrätt. Sedan tryckte vi ihop oss i vårt lilla tv-rum och kollade på The Great Gatsby.

I morgon säger jag hejdå till familjen och bebisarna (alla djur i vårt zoo).
Och lillebror är och spelar hockey hela helgen, så vi får säga hejdå på telefon. 
Kommer sakna dem så himla mycket. 

Men nu bär det av mot nya äventyr på andra sidan jorden. Är nästan säker på att jag kommer ha en av de bästa tiderna i mitt liv. Så man ska inte vara ledsen! Är egentligen superivrig och vill vara där nununu. 

Här kommer mer bilder än jag vanligtvis lägger upp, så enjoy!
Kommer sakna er här hemma<3 (och er som är på andra platser i världen)

Bild

 

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

Bild

 

 

En sista puss från Järpen / C

Really love your beaches wanna shake your tree

Bild
Snart sommar igen. tihi

Idag har jag fixat tanden, varit på Ica och sagt hejdå, skrivit cv, städat hela dumma rummet och lite annat smått och gott.
Sjukt vad man hinner med när man är färdig att möta dagen klockan 8 på morgonen. Kanske borde göra detta till en vana?
ehehehe, mm visst. 

Sängen försökte kidnappa mig flera gånger idag. Jag ville verkligen städa, dammsuga, damma, sortera och allt sånt där kul. Men sängen höll typ fast mig flera gånger och försökte intala mig att jag hatar att städa, vilket jag definitivt inte gör.
Är verkligen det roligaste man kan hålla på med. Speciellt när man inte har så mycket kvar. Då har man en sån himla energi och engagemang till att göra klart det sista. Tänker absolut inte hyra in en städerska när jag blir vuxen och tjänar pengar. Slöseri. 

Ja, jag är 5 år och pratar på tvärt om språket. Har dock verkligen aldrig förstått hur mycket jag hatar att städa som idag. Om man har tur slipper man det det närmsta halvåret. Det vore något det. 

I morgon är sista natten jag sover i min underbara säng. Och i morgon är sista heldagen jag får i fina Järpen. 
Sad, sad, sad. Men det kommer jag över så fort jag landar i värmen och tar en kall öl. 
man måste ju vara lite realistisk också.

Godnattis, sängen kidnappar mig igen.
Puss, C

Ett tråkigt inlägg av en list-människa som jag

Bild
L
ill-malle och Lill-cissi.

Checklista för i morgon:

– Tandläkaren omänskligt tidigt (8.30)
– Säga hejdå till Ica, lämna jobbkläder och ge dem mina egenbakade bullar (hemlis).
– Städa (dvs dammtorka, städa, rensa, dammsuga, skura och allt det där jag hatar. hatdag.)
– Skriva klart CV & PB (skriva det där sista jag inte vill)
– Fixa det sista med packningen 
– Köpa (ladda hem) låtar och lägga in på ipoden (som jag inte fattar ett skit av)

Målet är att ha en Fredag helt utan sysslor och njuta innan jag lämnar lilla Järpen för ett halvår.  
I CAN DO IT. I morgon.
För nu är mina batterier slut och måste laddas om till några sista The mentalist avsnitt. 
( bäst att skjuta bort tankarna på att jag inte kommer ha någon dator eller några serier där borta )

Puss, C

Resefeber dag 147

Bild

Nu har jag packat klart i det stora hela. Är mina kläder fint vikna? Svar nej. Jag är nog sämst i världen på att vika kläder. 
Lovis säger att hon får panik av att titta på mig när jag gör det. Men hur tråkigt och jobbigt är det inte om man inte har en strykbräda? Tycker att mina vikningar är helt okej med tanke på det faktum att jag viker dem i luften. Synd att mamma jobbade när detta ägde rum.

Min 60-litersrygga är proppfull, vilket inte bådar gott. Förstår inte hur detta gått till heller eftersom kläderna jag har med mig är “låt min kropp få alla möjliga solstrålar”-gjorda. Nåväl, nåväl. Allt löser sig i sinom tid. (Undra hur många gånger jag tänkt dessa ord under sommarens reseplaneringar).

Har under dessa timmar av packing (ja ni hörde rätt, timmar..) gått igenom lika många faser som psykologer brukar tala om vid ett dödsfall. Har gått igenom glädje, panik, förnekelse, ångest, stress samt lättnad. Om vart annat. Ibland på samma gång. 

Om exakt 5 dagar sitter vi och väntar på att få gå på flyget som först tar oss till London. 
Om exakt 3 dagar sitter vi på tåget från Jämtland till huvudstaden och Lisa.

Eftersom vi inte har med oss så mycket vinterkläder kommer detta resultera i att vi har samma kläder i Cirka 4 dagar. Vi kommer vara så brutalt fräscha när vi landar. Inte så konstigt att flygplatsfolket är misstänksamma mot folk som åker till deras land, alla ser väl ut som luffare när man väl är framme. Får väl be till gud att vi är fräscha nog att inte fastna i tullen. Vore himla tråkigt. 

Nu härjar dessutom dem värsta bränderna på 40 år där nere. På väg mot Sydney är dem också, där vi tänkte spendera den första veckan av vår resa. Men det finns ju något positivt i allt detta, det är varmt. Hehe. (Har en outhärdlig längtan om att bli brun efter sommarens innevistelser).

Jag sparar som vanligt det värsta till sist, story of my life typ, så ikväll vankas storstädning av mina två små rum. 
WEHEEY… 

Puss, C

E:et i Effektiv

 

Bild
Pic by Moa Hansson.

Så mycket man kan hinna med när man vill.
Har hunnit med att gå på apoteket, fixa ärenden på banken, tvättat, börjat storstädningen av rummet, nästan skrivit klart CV och PB, kopierat massvis med papper, klippt och färgat håret samt börjat med packningen. 
Detta har jag naturligtvis inte lyckats med bara under denna dag. Vem tror ni att jag är? Superkvinnan?
Well, om man läser mitt CV och personliga brev kan man nog tro det. Får värsta confidence boosten när jag läser dem. Vem kommer inte vilja anställa mig där nere? 

Har också hunnit med att sagt några adjön. Ikväll var jag nämligen och åt middag i Åre med mina babes en sista gång. Sad. 
Emma har också varit här i några dagar och myst. Vi hade till och med Twiligt-maraton. Pinsamt att ens skriva det här. MEN JA OKEJ VI HADE DET. 

I morgon ska jag dra igång med storstädningen och packningen på riktigt. Det börjar närma sig nu. Ska passa på att njuta av min stora fina säng nu de sista dagarna. Också very sad. (måste börja fila på engelskan)

Efter två öl blir man ganska tröttis. Så nu ska jag sova. 
PUSS, C

I skogen

Bild

 

Ovanför : typ världens bästa festbild från vårforum. Jag måste nog vara tillbaka till nästa år.

Har precis kommit hem från en vecka utan resfeber, stress och allmän förvirring. Haft en supermysig vecka hos mormor och morfar i skogen. Har lärt mig att baka min mosters bullar, och inte för att skryta, men dom blev awesome. Tänk att man är huslig också? Finns det några talanger jag inte har? (kom typ på 5 medans jag skrev det där).

Dagen efter jag försökt lära mig att bli en huslig fru, vaknade jag runt halv 10 tiden av ett ljust fönster. Inte själva fönstret alltså, utan det som var utanför. Fick en klump i magen, kände depressionen komma krypande, och har inte riktigt återhämtat mig än (lever liksom i förnekelse). Det var nämligen äcklig vit snö över hela backen. och jag som trodde att jag hade förnämligheten att slippa denna syn detta år. Så fel man kan ha. Jag bad ju till och med till gud för att den skulle vänta någon vecka till. Tji fick man för att man inte är religiös.

Trots detta, fick jag inte dra täcket över huvudet igen… Man skulle istället upp och leka same för en dag. Följde nämligen med min morbror på renslakt. (japp, är en riktig naturmänniska också. när jag vill. typ en gång per år. helst inte vintertid). Fick för det första ha på mig dem bästa byxorna jag någonsin prövat,  canadabyxor. Mina stora fråga var varför har jag aldrig burit sådana förut? Dem borde vara en mänsklig rättighet. 
Nåväl, efter halva dagen UTOMHUS när det var dags att räkna renarna (eller vad det nu kallas) fick jag äran att skriva upp detta. Satt två meter upp i luften på några plankor och kryssade i namn, nummer och vikt. Lärde mig samiska gjorde jag också. (nej okej, två ord som jag redan har glömt). Var riktigt lärorikt, och blev till och med ditbjuden nästa år. Vilken talang man är alltså. Mamma undrade om jag hade hittat någon fin samepöjk, eftersom det tydligen är drömmen i hennes liv. Nåväl, åter till naturlivet. Var alltså ute i cirkus 12 timmar. I snö. Med renar. Som skulle dö. (Har i alla fall en talang att få allt att låta så dramatiskt). Om det hade varit sol ute hade jag blivit brun.

Kommer knappt våga gå i sommarkläder eller bikini de första veckorna down under, är blekare än ett lakan. 
Folk kommer typ försöka bädda sina sängar med mig. 

NÅVÄL. Fick några fina presenter av mami & papi när jag kom hem också. En ryggsäck, en resebok & en sån där väska man har pass och liknande i. Dom är för snälla<3
Åker alltså om 10 dagar. Tio jävla dagar. Och om 7 dagar lämnar jag Jämtland. 
Man hade ju rätt, resfebern kom tillbaka så fort man kom innanför dörren. Var skönt att slippa det en vecka. 

Nu ska jag se min älskade Patrick jane, en näst sista gång (hinner bara komms ut ett avsnitt till innan jag åker… Hur ska jag klara mig??). PUSS, C