Play the game

by ceciliaarvidssons

Bild

Hej där. Nu är jag tillbaka i stora staden efter en helg i Järpen och Norge. Var nämligen på en norsk konfirmation idag. Förstod ungefär hälften av vad som sas, men som tur var fanns det ett buffébord fullt av mat som jag kunde uppehålla mig själv med. Det är rätt svårt att prata med någon som har munnen full av lax. Perfekt var det dock, då kunde jag bara nicka och le så trodde dom att jag förstod. Tänk att jag bor två timmar från gränsen, och ändå förstår jag knappt någon norska alls. Detta kan dock vara oerhört behändigt ibland.. Typ när man försöker bli av med en sliskig norsk på krogen. “JAG FÖRSTÅR INTE”. Detta kan jag upprepa gång på gång tills killen, som börjar närma sig en rikssvensk dialekt, tycker att jag är dum i huvet och går därifrån. Funderar dock på att åka till Norge den 17:e Maj, men vill man så kan man. I alla fall efter en par öl. Nog om norge.

Idag undrade jag nästan om jag kommit till ett pararellt universum. För det första kom vi (min familj) till konfirmationsfikat en timme för tidigt. (kom visst lite mer norge, deal with it). Har det någonsin hänt förut? Att VI är tidiga? När vi sedan rullade in i Östersund på kvällen upptäckte jag, till min stora förvåning, att det var vindstilla i Östersund. Vindstilla. I. Östersund. Inte en endaste liten pust. OMG UNIVERSE, WHAT R U DOIN’?

Tog lite senare en mysig promenad med Bella i vårvädret, som kom till sist. Men jag hoppas inte på allt för mycket. Bor ju ändå i Jämtland. Och idag om en månad tar jag studenten. Vet att jag tjatar, men hur sjukt är det inte? 14 år av skola lider mot sitt slut. Lite nervös är man ju för framtiden, men “If your dream doesn’t scare you, it’s not big enough” som Isabelles skärmsläckare verkar tycka. Finns nog en sanning i det dock. Men nu är det dags för nattfilm.

PUSS, C